Nödsändare: EPIRB och PLB

En nödsändare, även kallad EPIRB eller PLB kan vara skillnad mellan liv och död när du inte har täckning. Vad ska man tänka på när man köper en nödsändare och vad är skillnaden mellan EPIRB och PLB?

Publicerad 27 december 2018
Sidan innehåller annonslänkar från Marineonline

Hur fungerar en PLB och EPIRB

När du utlöser din nödsändare kommer en signal skickas till en satellit. Satelliterna täcker hela jorden, men har du inte fri sikt mot himlen kan det ta lång tid innan du får kontakt.

Det tar ofta längre tid att få fram positionen än signalen som berättar att du behöver hjälp. Förvänta dig att det tar 20 minuter om du har inbyggd GPS. Har din PLB eller EPIRB inte GPS måste den få kontakt med flera satelliter. Det kan ta tid, räkna med en och en halv timme om du har fri sikt. I en trång dal ska du inte förvänta dig att du kan skicka position alls.

En nödsändare med GPS är bättre än en utan, även om du får fram positionen. Räkna med noggrannhet på fem kilometer om du saknar GPS.

Signalen skickas från satelliten till en räddningscentral, ett Rescue Coordination Center (RCC). Om du utlöser nödsändaren i Sverige kommer larmet gå till Sjö- och flygräddningscentralen, JRCC (Joint Rescue Coordination Center) som har hand om både sjö- och flygräddning.

RCC kommer ringa dina anhöriga för att få veta mer om vad som kan ha skett. Allt de vet när du utlöser en EPIRB eller PLB är att du behöver hjälp och förhoppningsvis position. Vad kan ha skett och hur många som behöver räddas kan de få en bild av från dina anhöriga.

RCC meddelar kustbevakning, Sjöräddningssälskapet, polisen eller andra som ska utföra räddningsinsatsen.

Nödsändaren skickar inte bara ut en signal till satelliter, den sänder också en signal som räddningsmanskapet kan pejla. På det sättet kan man hittas snabbare, även om positionen inte är exakt.

EPIRB vs PLB

EPIRB står för Emergency Position Indicating Beacon, PLB står för Personal Locator Beacon. Funktionen är till stor del den samma. Du trycker på en knapp, väntar och får hjälp, men det är en del skillnader.

PLB

En PLB är tillräckligt liten för att bara gramjägare ska låta den vara hemma på grund av vikten på turer utan täckning.

EPIRB är registrerad på båten. Du kan därför inte ta med den i en annan båt utan att omregistrera den. Den kan inte heller tas med på till exempel en fjälltur. PLB är kopplad till dig som person. Du kan därför ta med den på fjällvandring eller om du ska ut med en annan båt.

EPIRB har, med ett fåtal undantag, batterikapacitet som räcker för att sända i minst 48 timmar om det är varmare än -20 grader. PLB räcker i minst 24 timmar. På land gör lång batteritid sällan någon skillnad, du är antagligen kvar i samma område, men om det tar ett tag att få hjälp ute på havet kan strömmar och vind göra att sökområdet blir stort när hjälpen kommer fram.

Levnadstiden är ofta längre på en EPIRB, ofta runt 10 år som bland annat hittar på Ocean Signal Rescue Me EPIRB1. En PLB har oftast fem till sju år.
Ocean Signal Rescue Me PLB1 är en av de med längst batteritid. Nya batterier är dyrt, se därför efter en med lång batteritid, det kan bli billigast i längden.

En EPIRB flyter och ger ifrån sig ljus om den har löst ut. Det gör att du lättare hittar den om du tappar den, men också att de som letar efter dig lättare hittar dig. En del PLB modeller flyter och ger ifrån sig ljus (till exempel McMurdo Fastfind) , andra har ett fodral som gör att den flyter.

En del EPIRB kan placeras utanpå båten och ha en utlösningsmekanismen som gör att den lossnar om båten sjunker. Detta slår också på den. Exempel på en EPIRB med denna tunktion är Mc Murdo E5A. PLB saknar detta.

En EPIRB flyter upprest och kan sända när den flyter. En PLB kan du behöva hålla i.

En EPIRB är stor. En PLB kan du ha i fickan. Seglar du själv och det är risk att du ramlar över bord kan en PLB vara räddningen när båten fortsätter på autopilot. En av de minsta och smidigaste modellerna på maknaden är Ocean Signal Rescue ME som bara är 75*33*51 mm.

Vanligt pris på en EPIRB är 5 000 till 12 000 kronor. PLB kostar mellan 2 500 och 5 000 kronor.

Så vad ska man använda? Det beror på. Tycker du att en EPIRB är för dyr och skulle ge dig ut utan om du inte köpte en betydligt billigare PLB? En PLB är bättre än ingen nödsändare.

Är du ofta på land långt från täckning,? Då är PLB bättre.

Ska du segla i områden med hårda förhållanden, långt från hjälp och har en stor besättning? Den ökade säkerheten med längre batteritid och möjlighet att lösa ut automatiskt kan då vara nyttig. Den ökade kostnaden delas på många personer.

Registrering

En nödsändare måste registreras innan den används. Detta gör att man vet vem som utlöst den och kan få mer information från dina anhöriga.

Registrering gör du här. Nödsändaren är kopplad till ett land, även om registret är internationellt. Om du köper från en utländsk försäljare måste du därför se till så den programmeras till ditt land.

Var noga med att kontrollera var din nödsändare är programmerad om du köper en begagnad. Om den ska registreras i Sverige måste koden bestående av 15 siffror starta med landskoden 266.

I Sverige är det gratis att registrera en nödsändare, men i en del andra länder tar man en årlig avgift. Ofta är det i samband med att du söker om tillstånd för att sända signaler på 406 Hz, något man inte behöver i Sverige.

Glöm inte att avregistrera nödsändaren när du säljer eller kastar den. När du kastar den, ta helst ut batterierna så ingen hittar den och löser ut den.

Spot

Spot är en typ av PLB som kommer utanför det jag skrivit över. PLB har global täckning, det har inte Spot. Det är därför inget alternativ om du ska segla över större hav.

Spot är billig att köpa, räkna med runt 1000 kronor lägre än en PLB. Dessvärre förlorar du snabbt det du sparat. Det är en årlig avgift för att använda Spot på 99 euro.

Spot har en del funktioner en EPIRB och PLB inte har. Du kan skicka din position till anhöriga, även om du inte är i ett nödläge. Det kan både vara roligt och tryggare, det är inte säkert du kan lösa ut larmet när det sker något.

Spot kan också skicka SMS, men du måste skriva meddelandet innan du reser.

Är det värt 99 euro för dessa funktioner? Köp då en Spot om du håller dig i områden där den fungerar. Vill du bara kunna påkalla hjälp är en PLB bättre.

Telefon eller nödsändare?

Om man har täckning med mobiltelefonen bör den användas istället för nödsändaren. En PLB och EPIRB kan bara säga ifrån att du behöver hjälp och var du är. Om du har möjlighet bör du tala om vilken nödsituation du befinner dig i.

Behöver någon sjukvård? Vilken typ av sjukvård? Då räcker det att skicka en helikopter med sjukvårdare ombord. Är det istället att någon fallit över bord kan det behövas många helikoptrar och båtar för att snabbt söka på ett stort område. Är det ingen akut fara så räddningsmanskapet inte behöver ge sig ut om det innebär risk för dem? Det är en fördel om den informationen kommer fram till räddningspersonalen.

Behöver man ha med sig nödsändare? Tidigare hade man inte ens telefon med sig.

Det är en fråga bara du kan svara på. Hur riskfyllda aktiviteter ägnar du dig åt? Vad är kostnad per person i gruppen? Hur ofta saknar du täckning och hur lång tid tar det att komma till en plats där det är det?

När någon undrar om de ska köpa någon säkerhetsutrustning hör man en del säga att självklart ska man ha det. Säkerhetsutrustning ska man aldrig spara på. Det kan bli dyrt att komma iväg om man ska ha allt man kan komma på. Glöm inte alla osannolika händelser som gör att man måste ha med en extra uppsättning av allt om den man ska använda i första hand går sönder.

En PLB kostar runt 500 kronor per år om man skulle köpa en ny när batterierna blivit dåliga. Om du sprider det på alla på båten kanske det inte blir så farligt.