Båtspisar kan använda många olika bränslen. Gas är vanligast, men du bör inte se bort från andra alternativ. Det kan vara ett problem att hitta gasflaskor du kan byta ut i andra länder, men det finns metoder som gör att det inte blir ett problem.
Senast uppdaterad 21 maj 2021
Sidan innehåller annonslänkar från Kjell & Company och Skruvat.se.
Gasol
Gasol är det vanligaste bränslet till spisen på en båt. Det är enkelt och smidigt att använda. Bara att hålla in vredet och sätta en tändsticka eller tändare intill flamman så är spisen på. På många spisar behöver man inte ens tillföra en flamma, en knapp skapar en gnista som tänder gasen.
Nackdelen med gasol är att det är mycket brandfarligt, eller snarare explosionsfarligt. Om rätt mängd gasol blandas med luften och antänds kommer båten sprängas i småbitar. Det behöver inte vara en öppen flamma som antänder. Det räcker med en gnista, till exempel att man slår av huvudströmbrytaren. Propan är tyngre än luft och riskerar därför att samlas i lägsta utrymmet. I ett hus betyder det att propan förhoppningsvis sipprar ut genom dörrspringor. En båt är helt tät nederst, det kan därför ta lång tid innan gasen försvinner.
Brännare på ett gasol kök.
Risken ska inte överdrivas, mycket tack vara att man har många säkerhetsåtgärder som ska förebygga olyckor. Följer du dessa bör du inte välja bort gasol på grund av olycksrisken.
Undvik olyckor med gasolspis
Gasflaskorna ska inte förvaras inne i båten. De ska istället förvaras ute i ett utrymme som ha en öppning längst ned där gasen kan rinna ut. I detta förvaringsutrymme ska du inte ha elektriska saker.
När man är färdig med matlagningen bör man stänga av gasen på flaskan så en läcka inte tömmer ut gasol i båten. Det är få som orkar gå ut och göra detta, därför bör du ha en magnetventil med en knapp inne så du lätt kan stänga av när du är färdig med matlagningen.
Det bör dessutom vara en läckagetestare som gör att du lätt kan testa om det är en läcka någonstans. Läckagetestaren består av en behållare med glykol med en knapp. Om det blir bubblor när du trycker in knappen är det en läcka. Slangar bör dessutom bytas med några års mellanrum för att vara på den säkra sidan.
Välventilerat gasförråd.
I tillägg bör spisen vara utrustad med tändsäkring. Det är en sensor som känner av om den är varm. När du du vrider på reglaget kommer ingen gas ut om du inte även trycker in reglaget. När sensorn har blivit varm kommer gasen ut, även när du inte trycker in.
Du bör i tillägg installera ett gaslarm som känner av om lättantändliga gaser har läckt ut i köket. Om larmet går kan en spontan reaktion vara att stänga av huvudströmbrytaren för att elektriska apparater inte ska antända gasen. Det är fel åtgärd. Att stänga av el kan skapa gnistor. Istället bör du stänga av gasen på magnetventilen, släcka lågor och öppna alla luckor som kan öppnas. Gasolen kommer vädras ut, även om den är tyngre än luft.
Allt detta kostar en del. Därför har man ofta andra bränslen på lågbudgettbåtar, men när man väl införskaffat allt har man en lösning som är mycket smidig att använda.
En annan nackdel är att gasflaskorna tar en del plats. Oftast köper man ny gas genom att byta den gamla flaskan mot en ny som är full. Om du tycker att det är opraktiskt att ta med flera flaskor blir du tvungen att byta när du har en del gas kvar för att vara säker på att ha tillräckligt med bränsle.
Ett problem med ugnen på en gasolspis är att av säkerhetsskäl kan man inte ha både över och undervärme i den. För att få jämnare temperatur kan den vara utrustad med undervärme och ha en metallplatta som man sätter in som blockerar värmen bortsett från vid sidorna. På det sättet får man jämnare spridning av värmen och få osten brun utan att det bränner fast under i formen.
Gasol i andra länder
Ett problem med gasol är tillgänglighet i andra länder. Det är inte som andra bränslen till spisen, du kan inte köpa en engångsbehållare och fylla en tank. I Sverige köper du en gasolflaska, oftast från AGA. Behöver du fylla den lämnas den in och du får en full gasflaska tillbaka, du betalar bara för gasen. Ska du sluta använda gas får du pant för flaskan. I en del länder får du inte tillbaka hela beloppet, du kanske inte får tillbaka något. Det blir därför dyrt om du bara är i samma land i kort tid.
Brittisk gasflaska.
I Skandinavien är det inget problem. AGA hittar du i våra Skandinaviska grannländer, men ventilen är annorlunda, köp därför en regulator för Norge och Danmark om du eventuellt behöver köpa gasol där. Trots detta kan du byta svenska AGA-flaskor i våra nordiska grannländer .
Ska man segla i Europa kan Campingaz vara ett bra alternativ. Dessvärre hittar man bara 2,5 kg flaskor från Campingaz, du kan behöva ta med fler flaskor än du är van vid. På många platser runt om i världen kan du byta dina tomma flaskor, men även längre bort finns den möjligheten. Jag mötte några seglare som nästan tog sig till Karibien och tillbaka med enbart Campingaz, men bara nästan.
Flaskor man tar med från Sverige kan fyllas i utlandet. Det är förbjudet i en del länder, men det är många som inte bryr sig. Får du nej på ett ställe lönar det sig att fråga på nästa.
Ta med tillräckligt med gasflaskor för att ha en del tid till nästa flaska tar slut. Det är en fördel om du har flaskor med olika ventiler. Kan de inte fylla en svenska gasolflaska från AGA kanske de kan fylla en norsk.
Ta inte kontakt med gasdepåerna själv för att höra om de kan fylla dina flaskor. Min erfarenhet är att de sällan svarar på telefon eller e-post. Enklast är att fråga i en båtaffär eller marina dit det kommer många långseglare. Kanske kan du lämna in dina flaskor där och hämta dem några dagar senare. Om inte annat kan de förhoppningsvis säga var du kan fylla dem. Kan du inte fylla där kanske du har bättre lycka i nästa marina. Eller nästa kontinent.
Sprit
Sprit är ett betydligt enklare bränsle att hantera än propan. Du behöver inga slangar från en behållare på utsidan. Ingen magnetventil. Inga slangar som ska bytas med några års mellanrum. Allt du behöver är en spis.
Spriten hälls i en ”kopp” som du sätter i spisen. Spriten antänds och effekten regleras genom att reglera öppningen på koppen. Att fylla koppen blir ett extra moment. Du behöver inte fylla varje gång du ska använda köket, men räkna med att det någon gång i bland tar slut mitt i matlagningen.
Sprit kan verka säkert, men i USA orsakar spritkök fler olyckor än gas. En viktig orsak till detta är påfyllningen. Tänk dig att du lagar mat till en hungrig besättning. Spriten tar slut och du vill snabbt fortsätta. Vänta länge på att koppen har svalnat orkar du inte. Du fyller på och spriten antänds av den varma koppen. Därför bör du aldrig fylla sprit om du inte kan hålla koppen i handen utan problem. Påfyllningen måste också ske på säkert avstånd från köket om du har flera lågor som är på.
Diesel och fotogen
Diesel och fotogen kräver mer av användaren. Detta är flytande bränslen, men när de används ska de vara i gasform. För att få till det måste man först förvärma köket, det blir extra jobb om man bara ska ha en kopp kaffe.
Spisar som använder diesel och fotogen kräver mer underhåll. Delar slits de ut och sotar igen. Innan du ger dig ut på tur bör du undersöka om du bör ta med dig reservdelar.
Fotogen- och dieselkök ska ventilera ut avgaserna utanför båten. Det blir därför mer jobb att installera jämfört med ett spritkök. En del har dessutom ingen egen tank för bränslet, men hämtar från båtens stora dieseltank. Då måste man, precis som för gaskök, installera tillförsel av bränsle fram till köket.
Fördelen med skorstenen är att man slipper avgaser inne i båten. Propan och sprit ger rena avgaser. De består mest av vattenånga och koldioxid eller kolmonoxid. Inget av detta vill man ha inne. Disesel och fotogenkök fungerar därför bättre än propan till att värma upp båten. För att sprida värmen bättre kan man till en del spisar köpa en fläktvärmetopp. Det är ett lock med fläkt som man fäller över plattorna. Spisplattorna värmer upp luften över spisen som blåses ut i båten. I tillägg får du ett skyddså saker inte ramlar på den varma plattan.
Andra tillbehör
Upphängning
En spis på en båt bör gunga med båtens rörelser. Kan den inte det är det ännu viktigare att du har fästen som håller fast kastruller som bör vara stora.
En spis med ugn har stor volym, därmed låg tyngdpunkt i förhållande till den övre kanten. Spisen kommer därmed följa med båtens rörelser betydligt bättre än spisar med enbart kokplattor. Sistnämnda har en metalldelar som sticker upp på sidorna som man placerar i ett fäste som sitter på bänken.
Stektermometer
Det är långt i från alla spisar som har termostat i ugnen. Speciellt på äldre modeller saknas detta. Det är ett problem man upplever som störst i början, men efter ett tag lär man sig att använda ugnen utan termometer.
Vill man ändå ha en termometer kan man köpa en stektermometer som går upp över 200 grader. Då kan du reglera värmen manuellt.
Miniugn
En spis med ugn är dyrare och tar större plats än om du bara ska ha två ”plattor”. Du behöver inte låta bli att baka eget bröd eller steka pizza bara för att plånbok eller båt inte har plats till en stor spis. Det finns möjligheter att använda plattorna som ugn.
Kolmonoxidlarm
Lösningen är en miniugn som placeras över flamman. Det tar liten plats och är billig, men nackdelen är att det blir begränsat med plats till mat. Dessutom blir vad du än lagar runt med hål i mitten. Den har både över och undervärme.
Kolmonoxidlarm
Om du har en spis med låga direkt i båten behöver du ett kolmonoxidlarm. Den känner av om halten kolmonoxid ökar till farliga nivåer och varnar med en ljudsignal. Att göra bra kolmonoxidlarm är inte så enkelt som många andra larm.
Vi klarar utan problem av att utsättas för en del kolmonoxid i kortare tid, men om det blir över för lång tid kommer vi somna in. Larmet bör därför inte vara tillverkat så att det löser ut vid en bestämd nivå, då kommer det antingen larma för sent eller i onödan. Det ska istället räkna ut när det ska larma beroende på både kolmonoxidhalt och tid som det varit höga halter.