Många upplever det som stor frihet att ge sig ut på segeltur utan ett bestämt mål. Man kan resa dit man känner för. Det känns så, trots att det är en sak man inte kan påverka som styr allt: Vädret.
Senast uppdaterad 10 april 2022
Genom att se på moln, vindar och barometer kan man göra sina egna prognoser, men de blir sällan lika bra som SMHI. Prognoserna vi har tillgång till har blivit alltmer detaljerade. Tidigare hade man inte mycket mer än prognoserna man fick i radion några få gånger per dag. För många var det en speciell känsla att sommarkvällar slå på P1 21.50 för att få en land och sjöväderrapport. Slog man på radion för tidigt var det kvällsandakten.
Ofta var det bara ett väder som skulle bli under hela dagen. Det vädret var det samma över ett stort område. Norra Östersjön, Ålands hav och Skärgårdshavet till exempel. Bortsett från två gånger i veckan då det var femdygnsprognos på tv fick man bara prognos för några få dagar framåt.
Numera kan man när som helst få timme för timme prognos och tiodygnsprognoser. Dessa är med stor noggrannhet.
Hur man läser en väderprognos
Dessvärre blir informationen inte bättre än den som tolkar den. Man kan dessutom få en falsk trygghet att de alltid stämmer när de är så detaljerade.
När du ska se på vädret för ditt hemmavatten bör du alltid se på samma plats. Det gör att du får en känsla för vilket väder du får med olika prognoser. Vid vilken vindstyrka är det för blåsigt för att ge sig ut på vattnet?
När du är i mer okända områden bör du hitta en plats som är utsatt för vinden. Försök hitta en liten kobbe som står mitt ute på en fjärd i din väderapp, även om du inte ska passera just den fjärden. Om du ser en prognos för en stor ö eller en ort som ligger i lä bakom en klippa kan du få en överraskning när du kommer ut. Genom att alltid se på en utsatt plats kan du jämföra prognosen med vilken vind som var för mycket tidigare. Det gäller också vindriktning. Vinden kan ändra riktning i ett smalt sund med höga klippor.
En annan sak du måste se upp med är att se på vindmätaren på båten och jämföra det med prognosen. Du kanske sett att vindmätaren visat 15 m/s och tänkt att det var inget stort problem. Det kan ändå betyda att du får för mycket vind när prognosens säger 15 m/s.
För det första kan prognosen ha fel. För det andra är det den starkaste vinden du kommer i håg från vindmätaren. När meteorologer anger vindhastighet är det genomsnittet över tio minuter om man inte säger att det är i vindkast. Hastigheten i vindkast är genomsnittet i två sekunder. Ofta kan man få vind i kasten i väderprognosen, men medelvinden är viktigare. Stark vind i kortare byar är lättare att hantera än när det är kraftig vind hela tiden.
Vindbyar
Regnbyar, speciellt om de kommer i samband med höga moln som kan ge åska, är svåra att förutse med datamodeller. På några hundra meter kan det gå från att vara kraftigt regn till att inte komma en droppe på hela dagen.
En av sju regnbyar runt båten ute på Nordsjön när mörkret sänkte sig. Med hjälp av radar kunde vi följa med på var de var och hur de flyttade sig i mörkret.
Samtidigt är det viktigt för seglare att förbereda sig på dem. De har ofta kraftig vind med sig. Kommer en kraftig regnby mot dig kan det vara bra att minska segelytan till man vet hur kraftig vinden är. Rullgenua är praktiskt när det kommer regnby efter regnby. Det är lätt att reva så man revar istället för att tänka att det nog går bra.
På vilket avstånd vindarna är kraftiga kan vara svårt att se. Ibland kan man uppleva en vindökning på flera sjömils avstånd, men då är den sällan kraftig. Andra gånger måste man nästan vara under molnet innan vinden ökar.
Ökningen kan vara mycket snabb. Ena stunden har man knappt styrfart med fulla segel ute. I nästa ligger relingen långt ned i vattnet och det tar tid för båten att komma upp, trots att man släpper ut på skoten.
Är man ute till havs kan en radar vara nyttig. Regn reflekterar nämligen radarstrålar. Genom att använda CPA kan man se vilket håll regnbyarna går och hur nära man kommer vara. På det sättet kan man hålla ordning på många olika regnmoln runt sig.
Andra fenomen som orsaker snabb vindökning
Det är inte bara regnbyar som kan orsaka snabba vindökningar, det sker även i sund och runt höga öar. När luften kommer till en ö eller en kedja av öar har den inte lika stor yta att färdas över. Bak kommer mer luft som pressar på.
Sund kan fungera som en tratt som accelerar luften. Om du ska passera förbi sundet på läsidan kan du i ena stunden knappt ha någon vind, för att på kort tid kämpa för att behålla kontrollen.
Runt höga ensamstående öar har luften mer utymme att breda sig ut på. Du får därför inte lika stor effekt som i sund, men de kan orsaka en ändring i både hastighet och riktning.
I liten skala kan du inte se detta på väderleksprognoser, men runt större öar kan det förutspås om upplösningen på prognosen är tillräckligt hög.
Ytterligare ett fenomen som kan ge kraftiga vindökningar på kort tid är bakom branta klipväggar. Det är lätt att tro att det inte är någon vind där. Det stämmer, i korta stunder. Så kommer en vindby som är kraftigare än vindbyana på andra sidan av ön.
Varningstecken är branta klippor och kraftig vind på öns vindsida. Generellt är det varierande vind bakom öar, skillnaden när du har höga och branta klippor är att det blir mer extremt.